Ludvig Borggren

Ludvig Borggren vid förlovningen 1902

Ludvig Borggren var född 1878 i Östersund. Han tog studenten 1896 och blev civilingenjör vid Tekniska Högskolan i Stockholm 1901. Efter en kortare anställning på ingenjörskontoret i Asea, Västerås, kom han till Bröderna Nobels oljebolag den 1 januari 1902 i Baku, därefter arbetade han i Rybinsk, Nischni-Novgorod, Zaritzyn, Astrachan och S:t Petersburg fram till den 31 december 1905. Hans uppgift var att projektera och installera elektriska anläggningar på fabriker och depåer. Han kom att installera dieselmotorer och elektriska anläggningar för kraftöverföring i bolagets första två dieseldrivna tankfartyg ”Vandal” och ”Samit”. Dessa var avsedda för trafik på floden Volga och det kanalsystem, ”Marinski”, som sammanbinder Volga och Finska viken.

Ludvig Borggren skriver i sina minnesanteckningar hur han boende i Västerås erfor att en av Nobelbolagets direktörer inom några dagar skulle komma från S:t Petersburg och då troligen sammanträffa med släkt till honom hos vilka han varit inackorderad under teknistiden.

”Utan större mindervärdskomplex och mera på skämt lät jag hälsa ’oljedirektören’ att om han behövde en ’verkligt framstående elektroingenjör’ så kunde mina släktingar ge honom adressen till en sådan. Redan samma vecka fick jag telefonmeddelande om att direktör Hagelin hade accepterad inbjudan till frukost hos mina släktingar på söndag samt då önskade ’prata lite’ med mig.

Nå, det kunde han väl få och så köpte jag en tur och retur till Stockholm. Mitt första möte med Karl Wilhelm Hagelin blev angenämt för mig. Jag kände mig genast dragen till denne lugne och stilige man. När han, sedan vi kom på tumanhand, utvecklade sin idé att använda dieselmotorer till fartygsdrift och bad mig hjälpa att skaffa den elektriska mellanlänken mellan dieselmotorn och propellern, greps jag genast av hans entusiasm. Han hade tänkt sig propellermotorerna inneslutna i torpedformiga höljen, placerade utanför båten. Dessa skulle vara höj- och sänkbara alltefter båtens djupgående och bad mig söka samarbete med ASEA för att utarbeta lämpliga förslag. Samtidigt erbjöd han mig anställning för Bröderna Nobel den 1 januari 1902 och jag tillträdde tjänsten, första tiden i S:t Petersburg.

Detta vykort med Wilhelm Hagelin och Ludvig Borggren är taget i S:t Petersburg.

Ludvig Borggrens brev till far och mor i Östersund, till blivande fästmö Anna-Lisa Waldenström, och blivande svärmor berör relationen till fästmön och till arbetsgivaren med Wilhelm Hagelin som chef. Ludvig berättar vad han arbetar med och han beskriver de platser där han vistas, samt en del om situationen i Ryssland under dessa politiskt oroliga dessa år.

Anna-Lisa Waldenström vid förlovningen 1902

Ludvig Borggren lämnade Ryssland 1906 och återgick till tjänst hos Asea i Västerås. Ludvig Borggren överlämnade i april 1929 en av honom själv gjord sammanställning av 165 svenskar som arbetat för Nobels i Ryssland, vilka kan sökas på www.tekniskamuseet.se. Han överlämnade även Naftabolagets jubileumsskrift 1879 – 1904, en kartong med fotografier och en karta över halvön Absheron där Baku är beläget.

Från ”Vandal” till ”Ymer” är Ludvig Borggrens bidrag till Tekniska Museets Årsbok Daedalus 1954. Särtryck.