Hulda Sofia Norlings upplevelser som hembiträde i Baku 1903 -1920

Hulda Sofia Norling föddes 1874 i Norberg, Bergslagen. Hennes far var gruvförman och byggmästare. Hulda Sofia var äldst av åtta syskon.
När Hulda Sofia var 19 år flyttade familjen till Karlstad. Där fick hon så småningom tjänst som kokerska på herrgården ”Lugnet” i Karlstad. Herrgården var Axel Johan Lamberts fädernegård och han var ingenjör vid Naftabolaget i Baku. Gården brukades av Fredrik Olsén och när dottern i huset, Helga Olsén skulle gifta sig med Torben Fegraeus chefsgeolog vid Naftabolaget, fick Hulda Sofia frågan om hon vill resa till Baku och tjänstgöra hos herrskapet Fegraeus. Mot föräldrarnas vilja bestämde hon sig för att åka till Baku. Innan det blev dags att åka fick hon gå en kurs i finare matlagning under några veckor.

Den 10 febr 1903 på kvällen åkte Hulda. Som eskort under resan hade hon två tjänstemän från de stora tankångarna, som skulle resa tillbaka till Baku. Resan gick med båt till Hangö och med tåg till Leningrad, Moskva och Baku vid Kaspiska havet.

Här är anteckningar som Hulda Sofia gjort efter hemkomsten från Baku.
”På tåget I den stora restaurangen åt vi frukost och middag. Aldrig förr har jag sett så mycken mat, så fint med kypare som kilade hit och dit vid borden. En man som hade den sysslan kom med en stor ringklocka och förkunnade att tåget som går mot Baku skall inom kort avgå. Vid de större stationerna fanns stora restauranger med mycken god mat. Under hela resan vid nästan alla stationer kunde vem som ville köpa för 2 kopek kokhett vatten, en stor thekanna full, o så vi lagade oss gott the och hade fest i kupén med härliga bakelser till. En av medresenärerna sade att ’gå ut med henne så att hon får se på ryska folket som reser 3 o 4 klass.’
Någonting sådant hade jag inte föreställt mig. En samling som var nog så skojig att se på. Bylten, ungar, kärringar och gubbar skäggiga som troll, trasor o thekoppar o pannor o thekokare o nattkärl, ja som en trashög såg allt ut…”
”Jag frågade mina reskamrater, finns det skog i Baku? De sågo menande på varandra- ja ett slags skog, borrtornen ute på naftafälten.”

Den 17 febr 1903 på kvällen kom Hulda Sofia till Baku. ”Min husbonde var mig till möte vid tåget. Fotogen luktade det där vi åkte fram så det fräste om näsan och allting smakade fotogen tyckte jag i början”

Dagboken 1 maj 1903

I dag har jag tänkt så mycket på Sverige, idag har alla med glädje hälsat vårens riktiga månad och skolbarnen hemma i Karlstad har dragit ut till skogen för att leka och ”Maja”. Här i Baku har vi idag haft det allra härligaste sommarväder. Jag satt ute och stickade på en strumpa, alla träd i trädgården stå nu i full sommarskrud.

Utdrag ur brev från Hulda Sofia till sin kusin Fridolf Hedin i Stjärnfors Uddeholm 31 maj 1903.
Ja snälla Fridolf huru långt man kan ge sig iväg. Att jag befinner mig här vid Kaspiska hafvets strand , förefaller mig rätt underligt ibland. När jag står ute vid muren och blickar ut öfver nejden, då blir det så många tankar som komma och gå inom mig. Det är inget vackert för ögat att se, först detta kaos av fabriker och reservoarer och höga skorstenar och fabriksrök i massa. Så långt bort Kaukasusbergen som ligga så kala och torra, de se alldeles gula ut, inte ett träd så långt man kan se, ingenting växer här, det hela har en prägel af åkernatur, och när det blåser nordan yr sanden så man knappt kan se. Du kan inte göra dig en aning om hur brännande het solen är här redan nu, och än blir det värre, då smälter man väl upp alldeles, med det är bra för inte behöfver jag vara utsatt i solen, bara när tidningar och bref kommer då springer man fort, fort in i igen, men spisen är så varm, den eldas med olja hela dagen. Vi har så många bekvämligheter här i huset, elektrisk belysning, gas och varmt och kallt vatten och det bästa af allt, badrum. När man om kvällen känner sig i upplösningstillstånd då är det obeskrifligt skönt att få ett uppfriskande bad, sen går det så bra att somna.
Du undrar hur jag har det här. Jag har aldrig förr haft en så bra plats. En tartar är här hvarje dag och hans göra inomhus är att tvätta golven och borsta mattor och diska frukost och middag och vattna i den lilla trädgården som finnes här vid huset, den man kan betrakta som en ”oas” i öknen.
Ursäkta att det kom bläck på papperet och en annan fläck men det är inte ont om olja här!!

Dagboken 15 juni 1903
Igår reste frun och fröken till Sverige, o så ledsamt när fröken sade mig adjö, så gärna jag följt med om jag bara fått, bara fröken har varit så snäll och vänlig mot mig. Igår såg jag henne sista gången som flicka. När hon nu kommer hit tillbaka igen är hon fru Fegraeus, Jag har nu att ensam tänka på maten för ingenjören, det är ovant, då jag förut alltid fått vända mig till frun. Men det går väl med Guds hjälp. O så varmt vi ha om dagarna här, och än skall det bli värre. Idag har jag strukit manchetter, och en dag har gått sen frun reste, man behöfver ej ta mer än en dag i sänder. Marcha sitter och sjunger ryska visor om en gosse som heter Kolja. Marcha håller på att laga kvass, en rysk dryck som det skall bli intressant att få smaka då den blir färdig.

Den 26 sept 1903.
Idag har vårt herrskap kommit hem. Till present fick jag en guldkedja till min nya klocka, en blå blus och en vacker helbibel af fru Fegraeus.”

Den 20 okt 1903 kom jag till min nya plats hos fru Fegraeus.

I dag den 2 dec 1903 har jag varit uppe sen kl 5. Professor Cronqvist ifrån Stockholm som varit här en tid. Han reste kl 6 idag morse till Sverige, han presentade mig med 5 rubel. Hyggligt!

Den 3 dec 1903 var jag till Lamberts och sydde på maskinen på en klänning åt Frun! Marcha blef glad då jag kom, hon höll på med storstädning i sitt kök, dödade kackerlackor med kokhett vatten, och hade det riktigt oppsamlat där i köket. Men det gjorde ingenting till att störa munterheter för oss vi skrattade och hade mycket lifvat under tiden jag satt och sydde.

Utdrag ur brev från Hulda Sofia till sin moster Margareta Hedin i Stjärnfors Uddeholm 24 maj 1904
Det är inte för att skryta med mig själv, men jag talar om det ändå, att vi också här tar vara på tiden, mellan matlagning och städning. För tre veckor sen köpte frun en symaskin. Min min kamrat köpte också en./ en liten att vefva, hon har sytt sig två bomullsklänningar och en underkjol, jag en klänning åt mig och två sidenunderkjolar åt frun, det är ju inte så dåligt eller hur moster? Nu i denna vecka skall jag köpa tyg och sy en blus åt Knut och en åt Lisa och ett förkläde åt min Mor, det är så lifvat tycker jag att sy här och sända till Klarastrand. Vidare har jag köpt 3 broscher af Kaukasiskt silfverarbete åt Hedvig och Lisa och åt fru Hjertberg, det är så innerligt roligt att gifva, jag tänker aldrig på mig själf och ändå fattas mig inte något. Moster skrifver att hon ryser vid tanken på all hedendom som är runt omkring mig. Vet Moster, ryska folket dem har allt reda på den ende sanne Guden fast deras trosbekännelse är grekisk katolsk – och de ha så många underliga ceremonier och helgon och apostlar och jag vet icke allt som pryder deras kyrkor, men nog dyrkar dem Gud och äro mycket mera för att gå i kyrkan än hemma.
Tatarerna tro på Allah, det är Gud men ingen Guds son finns för Gud har aldrig varit gift, sa en till mig. De blir väl saliga var och en med sin tro. Jag har varit i ryska kyrkan några gånger, men det finns inte en stol eller bänk. Jag blir alldeles förbi att stå, och så förstår jag bara tre ord.

Dagboken 7 aug 1904
Denna veckan har vi haft riktigt restaurantlif här i det herr Hagelin och 3 andra herrar ätit här. Det gick bra för vi hjälptes åt allihop. I fredags gick dem till klubben och åt och där har dem sen varit så nu har vi vårt gamla vanliga lugn och ro här igen. Det är härligt väder i kväll.

Den 8 jan 1905
Det härligaste vinterväder har varit idag mycken snö och ett klingande slädföre, Fruarna har också vetat att begagna sig af snövädret de äro ute ännu kl ½ 11 på kvällen och åker släde.

Den 9 jan 1905 har jag varit hos Inga och passat upp, där var middag för 11 herrar.

Den 8 feb 1905
I går var det min namnsdag. I går bröt det ut uppror i Baku armenare och tatarer slå ihjäl hvarandra det sägs att 300 menniskor äro ihjälskjutna. Det är hemskt! Idag har jag bakat 700 pepparkakor och limpor till matbröd. Herr Karlstedt har ätit här ikväll. Söndag kväll var herrskaperna till stadsklubben på soaré. Jag tog en liten promenad.

Den 15 febr 1905 (Mariadagen)
I dag har det varit kafferep här för frun heter Maria, ett mycket fint kafferep. Denna eller rättare förra veckan var det stort uppror i Baku, tatarer och armenare emellan nu är hela staden och omnejden förklarad i belägringstillstånd. Nu skall jag gå och lägga mig att sova! För jag är trött! Nu tror jag dem äro småtokiga der hemma aldrig synes det en rad till ifrån dem, dem har redan glömt sin syster i Baku.

Den 4 mars 1905
Ja i kväll är det sista kvällen här i detta kvarter före remonten, vi skola bo i Peterskur kvarter få se om det blir fint nu när vi komma tillbaka. Jag är mycket trött i kväll! I dag har jag varit och sett en ihjälskjuten kvinna hos trädgårdsmästaren!

Den 23 juli 1905
Jag har nyss kommit ifrån Ekelunds der jag varit i två dagar och hjälpt och passat en sjuk herr Villson. Fröken Hult som är hans sköterska har varit på Fröken Tackmeijers bröllop. Så många gånger jag gått fram och tillbaka för att hemta vatten och annat som han behöfver varje dag.

Den 29 dec 1905
”Nu har vi haft snö en vecka och nu har den svenska julen varit. De svenska och tyska herrskaperna voro uppe i klubben och åto julkväll. Vi jungfrur gingo bort till Eva i klubben och drucko kaffe och thé, jag spelade på min zittra lite .I dag har frun och jag varit in till staden och köpt mycket fläsk och kött för till måndag skola vi göra korv. Nu är det återigen strejk men nu har den politisk karaktär. Inga tåg, ingen post och inga telegram, så vi få ej tidningar och inte alls någon post.

1 jan 1906
Idag är det ryska nyårsdagen, och det har varit så mycket folk hit och fått pengar, när de kommer och säga godt nytt år. Om Jul hade vi främmande på julkvällen och juldagsmiddag.

Den 17 febr 1906
I kväll är det tre år sedan jag kom hit till Baku. Då kom jag till Lamberts, nu sitter jag på min säng hos Fegraeus för nu är jag jungfru här hos dem och bor i den vackra Villa Petrolia. I kväll har Marcha och jag slutat tvätten. Herr och fru Lambert ha ätit kväll här, nu är de uppe i klubben och ser på dans.

Den 20 mars 1906
Igår var Marcha och jag in till staden för att se opera, Faust. Men när vi kommo dit kostade biljetten 3.25 och det hade vi ej råd att betala. Utan vi fingo gå derifrån med lång näsa. I morse föll jag ned baklänges af en stol och slog mig mycket hårdt i golfvet så jag är nästan ofärdig. Hela ändalyckten värker.

Den 11 jan 1907
I går och i dag har vi haft det så kallt ihållande nordanvind och snö. I natt förfröso alla blommorna på balkongen, 16 buteljer vin frös också ute i vinskåpet. I natt skall jag ligga i köket för jag frös så mycket i mitt rum. Alla helger äro nu förbi och det är vardagsveckor igen tiden går, en massa bjudningar har det varit både här och hos andra.

Den 24 jan 1907
Det är kväll och nu har vi återigen ruskigt väder. Frun ligger sjuk i influensa, så jag passar upp henne inne i sängkammaren. I dag har jag haft svår tandvärk. I kväll fick jag mina Allers journaler så nu skall jag till att se igenom dem innan jag lägger mig.

I dag den 29 jan har det varit en så tröttsam dag, frun är mycket sjuk, och det är att passa henne så mycket, och hon har tagit det första badet i dag, i morse blef jag så nervös att jag började storgråta.

Den 1 febr 1907
”Jag sover nu om nätterna inne hos frun i sängkammaren, två nätter har jag redan legat der, hon är ännu lika sjuk. Inga är här och lagar maten och hjälper oss. Give Gud att hon snart bleve frisk, det är så ledsamt när frun är sjuk. Frun sjuknade den 21 jan med stark feber i flera dagar det är Tyfoidfeber hon lider av.

Det är söndag den 11 febr och mycket vackert väder, med blåst ifrån norr. Frun ligger ännu lika sjuk, nu har hon ont i sina ben muskelinflammation så hon kan ej röra sig, det är så svårt för henne. Doctorn kommer hit varje dag, hon har ej kunnat bada sen i tisdags. Den 3 febr klippte jag av henne håret så nu ser hon ut som en gosse i huvudet. Jag ligger ännu inne hos henne, ibland känner jag mig såsom en fånge, aldrig få känna sig fri, och jag som tycker så mycket om att ta promenaden ute i friska luften. Men lovad vare Gud jag är frisk. Nu är det kväll, vi ha idag haft svartsoppa och gås.
Den 12 mars 1907
I kväll är det rasande snöstorm, det är ett alldeles förskräckligt väder. Vi har städat Namama och jag i dag, och hon har tvättat lite också. Jag passar frun varje dag för hon ligger alldeles hjälplös. I går var en barberare här och rakade frun av allt håret. Så nu ser hon ut som en kålrot i huvudet.

I dag den 15 mars har Natacha och jag städat i sofrummet och i fruns rum, för nu är frun så kry att det låter sig göra. I kväll har Doctorn flyttat in i sofrummet och nu behöver ej jag ligga der något mer, i natt och följande nätter skall jag ligga i köket i en fin järnsäng som går att slå upp var man behagar.

Den 31 juli 1907
”I går kväll vid 8 tiden just som vi stodo och sade avsked till fru och fröken Tauson, kom doctorn hem. De reste härifrån för alltid. Herr Tauson blev skjuten till döds den 12 juli (enl. ryska kalendern) så vi ha haft en tid av sorg och ledsamheter här sedan dess. Allt sen den 12 ha de bott och sovit här om nätterna o ätit kväll här, det har varit så synd om dem, de sörja sin fader så djupt. Nu ha de rest hem till Sverige.

Den 16 Mars 1908
I denna vinter 1908 har det varit många tillställningar uppe i Klubben. Först Svenska Julafton, sen den 29 Dec 1907 stor fästtillställning med teater m.m. Musikaftnar varannan vecka. Den 23 Feb.sista dagen före stora fastan var det stor maskeradbal som räckte till ljusan dag. Igår var det återigen svensk teater, mycket rolig der det spelades om dårhushjon men ingen var tokig, de narrade varandra april. Ryskteater har det också varit och kinematografförevisningar. Den 18 Feb fick herr Lambert ett slaganfall så han ligger till sängs och är mycket dålig. Annars har vi samtliga här i Villan varit friska allesammans hela vintern. Gud vare lov. Den 3 Feb hade vi här hos oss stor supé. Natascha var här och diskade och Pålla var här och hjälpte mig att passa upp. Kl 1 på natten hade vi allt färdigt, snön föll ute i täta flingor, trädgården låg så ren och vit och alla träd stodo klädda i vitt. Jag tog på mig kappa och mössa och gick ut, och tog mig en promenad på rena vita snön vad det var härligt, och så ren luften kändes. Jag gick runt ett tag i kärleksgrottan der månen kastade sitt sken på träd och bänkar, allt var så tyst och stilla. Jag var alldeles ensam. Sen sprang jag in för att lägga mig att vila efter allt arbete vi haft hela dagen och då var kl 2 på natten. Pålla och Natascha lågo för länge sen när jag kom in. Den 10e hade vi stor middag. Pålla var här då också o Natascha. Sen har vi ej haft något främmande bara ett par tre kvällar, några fruar har varit här på thé.

Den 13 Mars 1910
var jag på teater, när jag kom hem kl 6 på kvällen fick jag den häftigaste huvudvärk med ty åtföljande kväljningar o uppkastningar i långa banor. Det var vackert på teatern! I går bakade jag hela dagen, fyra tårtor, och en hög bullar, gjorde över med 50 ägg. Kl 11 gick jag till sängs. Allt blev bra!
I dag har det varit stort kafferep mycket fint omkring 25 personer voro här, 30 voro bjudna men somliga lyste med sin frånvaro. Marcha hjälpte mig att diska och det gick så bra med hela repet!

Natten till den 1 April sjuknade jag i halskatarr med feber. Låg till sängs i två dagar. Och vi har haft storstädning just dessa dagar som jag ej varit frisk. Frun lagade maten och Marcha diskade”

Den 6 Maj 1910
Steg jag upp kl 3 på morgon och en hel hög med flickor, vi gingo i trädgården och väntade att få se på den underbara Halleys komet som då passerade över solskivan, just vid solens uppgång. Vi stodo deruppe högt över trädgården och stirrade på Solen, som i all sin glans steg upp, och över hennes strålande skiva gick kometen mitt för våra ögon utan att vi sågo ett dugg av hela härligheten. Världen står kvar efter denna mycket omtalade dag, ingenting ovanligt hände då den dagen och inte sedan heller. Trädgården är nu mycket vacker och det är klart strålande månsken. I dag har jag tvättat strumpor.”

Sommaren 1910 fick Hulda följa med hem till Karlstad. På hösten återvände hon igen till Baku.

Den 28 Sept 1911
”I dag är det ett sådant härligt väder alldeles som en högsommardag i höga norden. Jag är ensam, herrskapet är i Astrakan, har varit ensam nu i tre veckor. Jag har sytt åt mig kläder o linnen för vinterbehov. Idag kokar jag litet lingonsylt. Många gånger har jag varit ute och spatserat nu medan jag varit ensam. Sedan när dem koma hem då är det slut på friheten. I går bakade jag skorpor o en massa småkakor. Ibland känner jag mig så ensam, o en sådan underlig längtan kommer över mig. Kanske den stora längtan har nått mig som en gång i sitt liv varje människa känner, ja inte vet jag!
Samma dag kl 9 på kvällen! Det vackra vädret lockade oss, Marcha och mig till en längre utflyckt. Men vi bedrogo oss, vädret vände om vid ½ 4 tiden, på ett ögonblick till den hiskligaste nordanstorm, så sanden stod som ett moln. Jo nu voro vi just vackert ute, vi voro så långt bort som vid Tariebr en stor vävfabrik en half mil härifrån, ingen häst att få tag i, utan vi måste försöka att streta oss fram över den stormiga steppen. Men o Gud så det var svårt, jag trodde att jag skulle mista andan så starkt var lufttrycket. Nå vi stretade oss fram till Elektriska kraftstation der vilade vi oss en timme hos en bekant, så skulle vi åka deligens hem, men ingen ville fara. Då tog vi åter till benen och hem gick det. Och nu ha vi badat här i köket och tvättat håret så nu äro vi rena. Och druckit thé o skorpor. Men det gör ont i mina ögon för dem äro så prickade med sand. Stormen tjuter ute men nu kan jag ge den en god dag för nu är jag hemma och under tak stackarna som äro på hafvet!

Den 9 Maj 1915
”I dag tog dem bort alla hästarna härifrån till kriget. Jag skulle till basaren, och fick gå till fots. Nå jag köpte vad jag skulle ha, men sen så fick jag ingen fajton utan jag fick traska den långa vägen hem hit till fots igen. Jag tog två ”andaler” som bar mina matvaror. Men vi tågade så sakta så sakta vägen fram, och till sist kommo vi fram hit, varma och svettiga. Jag förvånade mig öfver att jag ej blev värre trött än jag blev, lagade middag och sen har jag städat köket. Solen stod rätt i Zenit när vi var på vägen. Sen i eftermiddag kom dem tillbaka med hästarna, de togo bara en till krigstjänst.

Den 3 Aug 1915
”I dag är det jämt ett år sedan jag tog tjänst här hos herr Thulin. Han har varit så snäll mot mig hela detta år, jag känner mig så tacksam. Jag blir så rädd när menniskor äro ovänliga. I dag har herr Thulin kommit hem, en vecka har han varit i Kaerobogr. Pålla o jag har städat våningen under tiden, o tvättat så nu är allt så rent o fint. Herr T-n sa att han var nöjd med vårt arbete.

Den 15 Nov 1915
”I dag har herr Thulin varit ute och ridit, ingen middag har det varit här. Jag har bakat russinkaka o små kransar. I dag den 15 Nov har den lilla gråspräckliga kycklingen givit sitt första ägg. Hon är rar den lilla hönan. Pålla är ute jag är ensam inne. Jag skall klippa till en blus”.

Den 14 Feb 1916
Har Fru Fegraeus varit här på middag tillsammans med Fru Bärnhielm. Doktor F var här två gånger i förra veckan. I dag har kvinnorna gjort uppror inne i staden, slår sönder butiker.

Den 15 Feb 1916
Är det snöväder, berget är vitt, i dag börjar Maceranya. I dag fortfar ännu sönderslåendet, nästan alla butiksfönster och dörrar äro förstörda. Det är förklarat krigstillstånd, efter kl 7 på kvällen får ingen gå ut på gatan. Det är kallt snö faller, men solen skiner.

Den 14 Juli 1916
I dag är det två år sedan som jag skulle resa hem till Sverige. Det stora kriget kom i vägen. Och jag visste ej om andra vägar. Idag har jag haft tvätt. Pålla och Marcha har nu just gått hem. Ali kom med isen kl är just på 11. Och nu är det varma nätter i Baky, så det är varmt dygnet om. Apifolda är glad över att det är snart slut på fastan.

Den 4 Aug 1916
I dag är det två år sedan jag tog plats här på Buder Pudamo hos herr Thulin. Han är en snäll herre fast litet näsvis. Herr Nyman och jag har i dag varit ute och åkt till staden, och till soldaski basar som är full med kameler och hästar. Vädret är rysligt blåsigt och sanden yr vida omkring. Kl är 10, jag skall gå att sova, vi ha tvättat i dag.”

Den 4 Maj 1917
”Kom Pjotr från tyska fronten för att hälsa på. O, jag blev så skrämd när jag fick se honom, han har blivit så olik sig. Han blev nog så glad stackare att han fick vara här en liten tid. Den 11 på kvällen reste han till kriget igen. Han grät stackarn och det gjorde mig så ont om honom.”

Den 13 Maj 1917
I går hade den svarta kon stångat mig omkull ute på gården. Först i förskräckelsen tyckte jag att hon ej slagit mig något, men i dag den 14 så känns det ömt över hela kroppen, och det finns flera blåmärken efter hornen som hon stötte mig med. I dag fick Alurinob kalkonkycklingar.

Den 14 Augusti 1917
Ja nu har så gott som hela sommaren gått, och jag har hållits med att föda upp höns – ankkycklingar. Jag hade 35 stycken men under ogynnsamma förhållanden har en hel massa dött för mig. Det blev i olika tider kläckta hönskycklingar, de små voro ej nog kvicka att äta och följden blev att de blevo svaga och ej höllo ut i solhettan. Så kom den stora överraskningen att vi kommo att bli flyttade till Bailov. Sen den 1 Juli bo vi här i ett stort stenhus som tillhör Skobelef, ack vad jag tyckte att det var ledsamt att flytta ifrån Buder Pudamo för jag trifdes så bra der, det var så roligt med alla mina djur som jag hade att se om. Nu är jag litet van med att bo här. Vi ha remont i hela våningen, så vi ha två män här en målare och en en snickare o en ny pojk. I går hade jag små flickor ifrån Buder Pudamo här hos mig Bepa, Dyna, Mapyca, Moda och Klabgia. De fingo gå på teatern och se på taptor som herr Thulin gav pengar till. I går och i dag har det varit så lugnt och stilla väder. I morgon är det en stor högtid till ära för Jungfru Maria. Ifrån mina föräldrar hör jag aldrig en rad numera, vet ej ett dugg huru dem lever derhemma.

Den 1 Januari 1918
Jul och nyår äro nu förbi och vi ha haft främmande många gånger i höst. Ett sällskap svenskar har varit här några gånger. En svensk Medisine Doktor och en sjuksyster kommo ifrån Sverige för tyska fångar för att se efter huru de skötas och ses efter.

Den 13 Januari 1918
På kvällen reste herr Thulin till Sverige för att gifta sig. Det är mycket oroliga tider, mord och röfveri hör till händelserna för varje dag. Järnvägar och stationer förstöres. Ja det är rysligt. Jag sitter nu här ensam. Den nya flickan som är hos mig, fick gå till Sigrid för hon är sjuk. Om kvällarna kommer Krabgitte Mamma hit till mig och vi sitter och syr och stickar. En vecka var Dyna här och sydde mig en ny sommarkappa. Det är nu en månad sedan herr Thulin reste och jag skall börja att städa våningen.

Den 24 Feb 1918
I dag kom jag hem ifrån staden kl ½ 10 förmiddagen. Hela natten har jag varit på bröllop, hos Sigrid som var hos herr Delin. När jag kom dit på kvällen så var der ett virrvarr utan like. De sprungo om varandra hit och dit. Så gingo de ut i staden på upptåg och bruden fick tid att kläda sig i flyende fart. Kl 8 skulle vigseln förrättas der i kyrkan som är mitt emot stora domkyrkan. När vi kommo in i kyrkan så var den full med folk och väl minst 10 brudpar som skulle vigas. Jag har aldrig sett så många brudpar på en gång, de vigdes i tur och ordning. Nå när turen kom till Sigrid så viges de, men jag fick ej se på dem, för jag stod och vaktade deras kläder, för i Ryssland själ dem i kyrkan lika bra som i andra ”oheliga” rum, det spelar ingen roll om det är i kyrkan eller ej, över allt måste det vaktas. Sedan när vigseln var färdig så gick vi ett gott stycke väg en lång gata bort åt Menamescka hållet en gata som heter Spaskaja der hade en tatarfamilj upplåtit sitt hus för de nygifta, att der få fira sitt bröllop, ett ljust med elektrisk lampa upplyst rum. Först åt och dracks, sen dansades och sjöngs visor och romanser till kl 4 på natten, men allt var glatt och gemytligt. Husbonden spelade sin mandolin som de dansade efter. Sen gingo vi till vila jag sov bredvid en mangal som var varm och skön. Mangal är en kolugn som tatarerna elda, sedan glöden ej ryka mera, breda ett täcke över och sitta invid den och värma sig, så nog hade jag gått och varmt. Kl 6 var jag uppe igen. Ja nu är hon gift med en ryss måtte det bli bra för dem. Jag skall ha deras bröllopsfest i glatt minne för det var trefligt där.

Den 19 Mars 1918
I går kväll började orolighet i Baky, hela natten har dem skjutit inne i staden. Inga tillförlitliga nyheter har man, telefonen är avbruten, ingen får gå ut eller in i staden. Kanonerna dundra ifrån hamnen. Huru stor förlusten av menniskor är vet ingen ännu. Det brakar och smattrar oavbrutet av skottväxlingen. Här på Bailov är det ännu lugnt, men huru länge! I går var jag till Buder Pudamo, drack the och åt fisk och bröd hos Larian, de äro så snälla menniskor. De ämna sig också att resa till Ryssland till sitt hem, och sina gamla föräldrar. Ja få se huru nu livet gestaltar sig, den som blott får överleva!?

Den 21 Mars 1918
”Allt sen den 18 på kvällen fortfar skjutandet och mördandet, många många menniskor äro dödade och sårade. I dag morse tog det slut på skottväxlingen, blott allt emellanåt hördes skott. Vid tolftiden kommo delegerade ifrån staden, som meddelade att fred skulle slutas, och att gevären och andra skjutvapen skulle överlämnas till revolutionära kommitten som skall åtaga sig att upprätthålla fred och ordning. Men ännu i dag den 22 har ej någon tatar lämnat sitt gevär, få se om det är någon varaktig fred? Igår på förmiddagen kom Sigrid och hennes man hit till mig, förskrämda och utledsna, de bo mitt ibland tatarerna och det var ett förfärligt skådespel dem varit med om, kulorna har haglat om öronen på dem. När de gingo ut från sitt hus, stod det tatarer med spända gevär emot dem och ville ej släppa dem igenom. De sade att de skulle gå i kyrkan för att bedja så då fingo de gå. Dem har sovit här hos mig i natt. Här på Bailov ha vi haft lugnt hela tiden. Ja Gud vare lov om det nu vore slut med alla oroligheter, oro och hunger är det som härskar i Baky i dessa tider.
Madam Kcenit har sovit hos mig en natt också för hon var rädd att vara hemma hos sig, det är hos en tatarisk doktor som hon är. Jag för min del har allt gott och väl och lider ingen nöd. Måtte allt bli lugnt, det är så sorgligt för alla de fattiga menniskorna som få utstå alla möjliga umbäranden, få gå ifrån hus och hem, och allt stjäls ifrån dem under tiden som de ej äro hemma. I går natt bakade jag skorpor åt en svensk doktor o en svensk Fröken, de resa omkring för krigsfångarnas sak.

Den 22 Mars 1918
”På kvällen gick jag bort efter min mjölk. Klaudia kom efter mig, för det hade kommit främmande hit till mig. När jag kom hem hit satt den svenska doktorn här på balkongen med sin kappsäck och sa att han tänkte komma att bo här hos mig ett par tre veckor, för han uthärdade ej att vara i staden längre. Som Ni vill sa jag. Och med honom en krigsfånge o en vecka derefter kom den svenska Fröken också hit, som är hans tolk o hjälpreda. Så nu började ett liv o ett arbete med att sköta om hushållet. Och det blev ett helt bestyr. Många gånger översteg det mina krafter, och bekanta som skulle äta kväll och krigsfångar kom det också, för sina sjuka ögon o.s.v och alla skulle ha mat. Ja det var en riktig gästgivaregård här i mitt hus. Till sist blev jag så överansträngd att jag sa till doktorn att jag blir sjuk, då blev jag befalld att gå i säng i tid o Gabor fick tjänstgöra om kvällen o invänta deras hemkomst på natten. Så en vacker dag, kom en svensk herre och två svenska röda kors systrar, han bodde här ett par veckor, systrarna bo i Bärnhielms våning, han heter Kölher är Uppsala studenters allra bästa tenor så han sjöng så vackert här. Så en vacker dag skulle de resa alla sin väg, men så befanns det att ingen järnväg fanns, så tiden för resan blev uppskjuten till obestämd dag. Och tiden gick och vi hade alla trevligt o gemytligt tillsammans, doktorn var så snäll och vänlig o vacker är han också. Och så hade vi Gabor att hållas med så inte hade vi ledsamt inte. Kcenia och Klabgia hjälpte mig att diska o att tvätta kläder för det blev mycken tvätt. Så den 7 Maj på eftermiddagen reste Doktorn o Fröken till Turkestan o herr Kölher, så hade jag Gabor kvar, honom hade doktorn hjälpt att få komma ur fångenskapen hem till Unger. Den 9 Maj var jag med honom till Merkuribåten som gick till Astrakan, han var ledsen, men glad också att få komma hem fast orolig för resan o huru hans familj kan ha det derhemma.
Kcenia var med till båten och hon hjälpte Gabor att få biljett det var så mycket stämplar o formaliteter som skulle vara, så hälften hade räckt till, men med kom han, och vi stodo der o väntade tåligt på bryggan tills båten äntligen ångade ut ur hamnen, o vi vinkade ett sista farväl o tillönskade lycklig resa.
Nu är jag ensam, ännu vet ingen någonting om var herr Thulin har tagit vägen, det är nu fyra månader sedan han reste det är 13 Maj idag. Hela 6 veckor hade jag Doktorn hos mig. Den 11 o 12 voro vi på Buder Pudamo och tvättade kläder en hel hög, fredagen var jag själv med. Igår var jag till kansliet med mitt pass o vi voro så trötta att vi knappt orkade gå hem, Klabgia var med mig.”

Den 4 Juli 1918
I kväll är det ett år sedan jag kom hit till detta hus, så långt ett år än är men så fort det går ändå, och så mycket som händer under ett år. Detta eländiga ryska frihetsår med alla dess fasor o all hunger, över allt o all missbelåtenhet, ja endast Gud vet huru slutet på allt blir. Alla järnvägar äro förstörda på sina ställen
Inga brev o inga tidningar. Och nu håller Turkarna på att komma hit och Engelsmännen har ett gott öga hit, så snart är det väl krig på liv o död här i Baky. Ingenting hörs av herr Thulin som reste till Sverige för att gifta sig, den 13 Jan reste han. I dag är luften sval för det blåser, annars är det hett. I dag har jag sytt en ny bomullskjol till mig.”

Den 1 Augusti nya stilen 1918
Nu rulla krigets åskor icke långt från Baky. Kanoner och andra gevär höres ofta skjuta. Turkarna var hit till staden. I dag har engelsmännen kommit till hjälp. Bolsjevikerna äro bortkörda, o en annan ordning Gud give att den snart komme att bli rådande. Nu nyss var Pålla här, hon har varit till Barasseari men hon fick ej se sin man. Hon är så ängslig, i tre dagar har det varit sammandrabbning. Här nu i vår gård är det fullt upp med armenare som kommit från naftafälten här nedanför Bailov. Det hörs skottväxling kl går på 1 på natten. Herr Thulin kom hit den19 juli ifrån Sverige.

Den 2 Augusti 1918
I natt har kanonerna dånat halva natten, ifrån bukten skjutes det bort hän över berget, och bortom berget stå Turkarna. Hett är det så att det bränner ute i solen, stackars de stridande. I dag den 2 Aug för fyra år sedan var jag i Kasanska katedralen i Petrograd, och der var det stor förbön för det ryska kriget, detta olyckliga krig, som åstadkommit så mycket ont. Och nu har kriget kommit hit till Baky och nu har äntligen ryska folket vaknat o inser vilken fara som hotar staden Baky o dess stora naftafält.

Den 3 Aug 1918
I natt har det varit liflig kanonad sen kl ½ 4. I dag har dem satt upp två kanoner här emellan huset och elektriska kraftstationen, så nu dundrar dem o skjuter i dem i kväll. Skjuter i luften för sitt nöje tror jag.

Den 4 Augusti 1918
Jag satt uppe till kl 12 i natt och läste igenom en rolig bok. Jag sov så gott så jag hörde ingenting av kanoners dån eller maskingevärs smatter. I dag kom herrskapet Sundströms hit med en hel hög av sina tillhörigheter för det är lifsfarligt att bo kvar på nionde promicla. Inte vet jag på huruvis jag förargade den ”fina” frun för herr Thulin kom ut o gav ett ovett. Men det gör mig ont när folk ljuger om mig för jag var ej ohöflig mot henne. Det blåser en yrande nordan så nog är det svårt för soldaterna, i dag har en massa folk sänts iväg igen ut att strida. Få se vem som vinner turkar eller ryssar. I eftermiddag har det skjutits rätt många skott ur kanonerna här på Bailov. Ja det var en dag i dag, nu har jag ont i huvudet och magen är inte bra.

Den 5 Aug 1918
Kl 6 på morgonen, kl 5 vaknade jag av kulsprutornas smatter så de skjuta, det smattrar i ett kör och ibland dånar kanonerna. Få se huru det går för detta krig,
Kl half 11 på kvällen. Ända till kl 1 idag hölls den hårda striden, det var på ett hår när att turkarna höllo på att komma in i staden. Många döda o sårade, här på Bailov har många personer blivit ihjälskjutna av kulor som kommit ifrån fronten. Ja vilket lif det har varit i dag. I morse kom Moda från fronten smutsig o trött, o nervös, det gjorde mig så ont om henne, när hon grät. Hon talte om att de hade firat ned sig utför berget med rep, o hoppat o skuttat över stenar o stup. Moda är en så självuppoffrande ung flicka. I dag reste Sundströms till Villan ”Craba Bory”. I dag har vädret varit vackert. Herr Bärnhielm åt middag här idag o Lertsford kom hit.”

Den 11 Aug 1918
Allt sedan måndagen har det varit lugnt, hela veckan. Turkarna blevo tillbakaslagna. Nu sägs det att de oförbätterliga bolscheviki skola börja med oroligheter här inne i staden. I dag har jag haft främmande av Dyna från svarta staden. Vid hafvet har jag suttit och betraktat vågorna när de slogo sig mot stranden, det var så skönt der nere vid havet. Sen gick jag till Elsa efter mjölken. Herr Thulin har varit i staden ända sen i går kväll. Det är olidligt hett om dagarna ingen nordan.

Den 19 Augusti 1918
Det är äppel- o vindruvsfesten i dag, då den nya frukten för året skall välsignas. Men i år fanns det ingen frukt att välsigna, åtminstone här i Baky, för här är all tillförsel förbjuden, så nu finns det ingen mat i staden alla människor svälter. Ja det är en för sorglig tid. I dag har en man dött härifrån gården. Haniton han brände sig så illa i Elektriska Cula i Fredags att han i natt kl 2 avled, en hemsk död att brännas o plågas tills döden befriar från alla kval. Han var en bra människa – frid över hans minne! I Lördags blev kon såld för 2000200 pyd, o väl var det för nu finns det ej hö i Baky.

Den 1 Sept 1918
I dag har åter Turkarna försökt att bryta sig ner till Baku, hela dagen sen tidigt i morse kl 4 började de att skjuta, hela tiden har det fallit granater över Bailov, tre såg jag som exploderade högt uppe i luften. I kväll satt jag här i mitt rum. Jag hörde huru det kom tre kanonkulor o ven över huset o slog ned i havet. Gud beskydda oss för sitt namns skull. Och i kväll har dem satt upp kanoner här alldeles invid huset.

Den 2 Sept 1918
Turkarna har nu kommit segrande in i staden. Och redan på aftonen började de att plundra i husen och att döda o göra slut på armenare. O, så låga menniskorna äro, så utan heder o utan samvete. Jag mådde riktigt illa när jag såg huru de stulo o sleto o drogo bort med andras saker, slogo sönder dörrar o fönster. Det var på Söndags kvällen. Sen på Måndagen den 3 började dem tidigt på morgonen att stjäla igen hela måndagen höllo turkar o tatarer på med att stjäla. I dag den 4 Sep kom det turkiska soldater som under sken av att söka armenare stulo allt som de kommo över, vid tio tiden kom det en hel hop in i våningen o drog av min ring som jag fick av herr Lambert för tolf år sedan. Herr Thulin har ej varit hemma på hela natten o hela dagen kom han heller ej hem hos mig. Här har det varit fyra tatarer som hjälpt mig att vakta huset, i natt kommer han ej heller tillbaka. Nu är jag så trött o uppriktigt ledsen på allt. Om det nu bleve ordning o skick snart så skulle det vara en härlig sak. Gode Gud hjälp oss allesammans, menniskorna äro så dåliga på jorden.

Den 21 Nov 1918
Blev jag sjuk. I dag är det tre veckor sen, som jag blev sjuk, en vecka gick jag uppe än låg jag, än kunde jag sköta mina arbeten. Men så en Söndag blev jag så förfärligt sjuk och fick hög feber 39 gr och en olidlig smärta i ryggen o svårt att andas o jag vet ej allt som jag led av. En hel vecka var jag mycket, mycket sjuk. Ja det är underbart att jag lever. Jag är så tacksam mot Gud som lät mig åter igen stiga upp från min sjukbädd, ja tack för allt, för sjukdom o för hälsa, för mulen och för klara dagar, tack och lov för allt. Och jag är så innerligt o djupt tacksam till herr Thulin för att jag fick ligga här hemma o ej blev skickad till ett sjukhus o tacksam mot alla som haft tålamod med mig, när jag låg hjälplös som ett barn. Nu är jag uppe men ännu är jag ej riktigt stark. Jag fick till slut pleurit o den är så långsam att få bukt med.

Den 24 Nov 1918
Ja nu har engelsmännen o tavaritji varit här en vecka, och redan är det brödbrist, så länge turkarna var här fanns det bröd i överflöd, och allting har på denna vecka blivit dyrare. Huru det nu skall bli i Baku vet endast Gud. I dag har det dock varit vackert väder, inget ösregn. Flickan har fått gå hem, för att få en kappa tillklippt, hon är en snäll och duktig flicka, har strävat varje dag som jag legat sjuk, med att hjälpa mig o så allt annat. Gud vare lov att jag nu är snart frisk igen, det är så roligt att bli frisk igen. Herr Thulin har också varit så vänlig o god hela tiden som jag varit sjuk. I kväll har jag gjort te.

Den 15 Dec 1918
I går den 14 var det min 44 födelsedag. Jag hade främmande några bekanta flickor voro här. Och vi hade så trefligt kl 12 gingo vi till sängs. Herr Thulin har varit sjuk i tre dagar, men nu är han bättre som väl är. Den stackars Sigrid kom också hit i går, så mycket hon har genomgått sedan Februari månad, både man o barnet äro döda, men nu har hon blivit så tjock o fet sedan barnet dog. Nu skall hon lämna sin plats, få se vart hon nu kommer. Nu känner jag mig starkare för varje dag, snart är Jul, den glada högtiden.

Den 18 December 1918
I dag är det herr Thulins födelsedag. Och i kväll har det varit främmande här herrar Bärnhielm, Akunobr och Hukumernr, de hade så muntert o gemytligt hela kvällen, och Hropa o jag hade också bra här i köket, vi roade oss så gott vi kunde med det som fanns.

Den 24 Dec 1918 Julafton
Ja i kväll är den heliga kvällen, som Jesusbarnet kom till världen i Betlehems stall. Och änglarna sjöngo i skyn sina lovsånger, om frid på jorden, det lär det nog aldrig bli, för aldrig göra ryska människor någonting annat än ställa till ofrid o obehag. Alltid emot någon storhelg börjar dem att sträjka och ställa till oreda, liksom i dag, nu har de stält till imorgon politisk sträjk för några röda socialister som visst sitter ”inne” någonstans. Få se huru det nu blir. Det elektriska ljuset är borta så världen ter sig mycket mörk ut och dertill regnar det också, så inte är det något trefligt Julaftonsväder inte. Jag sitter här ensam, herr Thulin har gott till Bärnhielms för att äta Julkväll der med herr Bärnhielm. Hopa är hemma och är sjuk, så Cypka och jag ha varit ensamma i två dagar. Jag känner mig kry nu men det är någonting som ej är bra i ryggen eller var det nu sitter. Jag är alldeles ensam, läser en bok som heter ”Livets röster”, det är så tyst och stilla runt omkring mig här hemma. Undrar så mycket huru dem mår derhemma i Sverige, aldrig kommer några underrättelser för Posten går numera ej att använda. Nu skall jag äta risgrynsgröt med kanel o socker och äpplen o nötter, lutfisken får man komma ihåg i minnet. Å det är bra att ha risgrynsgröt det är ej alla som ha det. Aleksej är sjuk mycket sjuk.

Den 1 Januari 1919
Det är natt, och det är nyår. Just nu slog kl 12, och det nya året träder in. Kyrkklockan ringer in det nya året, det hörs så högtidligt i nattens stillhet. Ja ännu ett år har gått in i evigheten, måtte detta nya år bringa oss alla frid och lycka, och måtte det bli ett riktigt glatt nytt år. Det hörs skott ute det är väl några som salutera det nya året. Jag är uppe och bakar bullar så vi få färska bullar i dag på nyårsdagen. Det är livlig skottväxling och raketer kastas upp i luften. Jag var inne i salen och såg ut på gatan, herr Thulin är i Klubben i ”Villa Petrolea” dem fira nyår der. Det är vackert att dem göra salut för det nya året. Ja Gud välsigna detta nya år, låt det bringa frid på jorden till människor.

Den 18 Januari
”Det är den ryska trettondagsafton. Men det är ett regnande som är outhärdligt nästan, vägar och stigar äro så smutsiga så det är rysligt, alla gator som är låga äro fulla av vatten o sanden ligger i stora högar på gatorna, sand som regnet fört med sig uppifrån bergen, en svårartad tyfusepidemi rasar i staden. I dag har jag bakat tunnbröd. Vi har ätit nötter Hropa och jag, vi satt på vedlådan i köket. Nu vet jag ingenting hemifrån för det går ingen post. Mina höns har börjat värpa nu, den svarta började i dag, den grå började före Julen.

Den 25 Januari 1919
I kväll har Hropa och jag varit hos Maria på namnsdagsfirande. Herr Thulin var på någon fest, var det nu var vet jag ej. Herr Thulin har köpt en get o en liten killing i dag. Killingen är så pigg, han hoppar o dansar av levnadslust. Jag är förkyld så jag får hålla mig inne några dagar. I dag var det ett år sen hr Thulin reste hem till Sverige för att gifta sig. I kväll blåser det. En Vasili Mpekarynski har skjutit sig, han söp så livet blev för tungt.

Den 2 April 1919
I går var det herr Thulins bröllopsdag för ett år tillbaka. Så Thulin hade fint främmande på sin högtidsdag. Vi hade så festligt och fint, borden voro så vackert dukade med blommor o olika glas. Ja det var en lyckad fest herr Thulin var också så nöjd med sin bjudning och gästerna voro mycket livade o upp rymda. Marcha var här och passa upp. Hos mig var fru Gunnar här och hjälpte mig. I dag har jag packat in alla kärl och rummen har blivit städade. Mina fötter äro så ömma av allt trampande. I morgon skall det komma främmande igen två herrar ryska. I går o i förrgår var det ett år sen dem sköt och mördade varandra inne i staden.

Den 25 Maj 1919
I dag har vi varit på basaren. Och i dag har det varit en Tychy Basche dag. I stallet har den största hästen storknat, en stor stark apelkastad, ingen vet vad som kom åt den. Och herr Thulin tog det visst hårdt åt sig, för han har setat så tyst och mulen derinne. Så kom herr Bärnhielm inte blev han glad då heller. Maten tog jag in för tidigt, ja det var alla fel, det är inte så roligt alla gånger. Och inte blir jag bra av min hosta heller, i morgon skall jag gå till doktorn. Det är så vackert i Stadsträdgården nu alla träd äro fullt utslagna, det är bara tiden som ej räcker så man kan få gå dit och njuta utav det gröna. Jag längtar hem till Sverige, det är så tomt ibland o ensamt.

Den 9 Juni 1919
Annandag Pingst när jag kom ut i köket låg det en lapp på fotogenköket o på den stod det skrivet att jag skulle grädda plättar. Eld blev det i spisen o det med fart o jag gräddade en hög plättar, o herr Thulin kom fort upp o gjorde i ordning för en utfärd ut på steppen i automobil. Och jag fick följa med, o det bar iväg upp till kyrkogården o bort genom vagnporten, i full fart bort över steppen, ibland fanns det väg ibland inte. Men långt bort reste vi, sen när vi kommo dit der de skulle stanna, steg herr Thulin o en ung Fröken som var med ifrån staden upp på ett berg, så satte vi samovaren i kokning o kokade kaffe o åt middag, men det var ett bestyr innan samovaren behagade att brinna. Det var nog roligt att få se huru det ser ut bortom stadens synkrets, men vädret var rysligt med nordan vind o sanden yrde värre. Kl före 9 på morgon reste vi iväg o kom hem kl ½ 7 på kvällen genomblåst o ögonen fulla av sand. Jag är omslagen i hela kroppen efter skakningen i automobilen.

Den 3 Okt 1919
I dag fick jag brev hemma ifrån Sverige att min gamla älskade Moder slutat sina dagar här på jorden. Ja vila i frid o ro till uppståndelsens morgon min goda rara Mor. Aldrig får jag se henne mera på denna jorden. Gode Gud vi skola alla dö en gång! I dag har också Anna Turkmenaren rest hem till Lemkenr, så nu är det tomt der ute på galeriet, måtte hon få en god hemresa, det var en snäll människa. I dag har jag sålt min gamla sommarkappa för 300 pyd. Och vi har haft storstädning och golvgnidning i dag, en ung tatar var här och gned golven. Jag har varit till tandläkaren och till Pålla hennes gosse är så dålig. Jag har varit i bastun o tvättat mig ren det var så skönt. Hropa är hem till sitt. Kycklingarna växer o frodas. Kissemånsen är också så stor.

Den 21 okt 1919
I dag har Hropa slutat sin tjänst här hos hr Thulin. Hon har varit här i ett år o två månader, hon var en snäll ung flicka, vänlig o oförarglig. Hr Thulin säger att han ej orkar ha två jungfrur. Nu skall jag ha en ung tatar som skall följa mig ifrån 7 till 11 på fm. I dag började han sitt arbete hos mig. Vi, Hropa o jag voro bjudna till Pålla på namnsdag, när vi kommo dit var dörren stängd, vi hade förning med oss, o vi vände om hem o drack thé här hemma o gjorde namnsdag åt Pålla. Jag sitter nu här så ensam, har lagat strumpor, allt är så tyst, thekannan sjuder der ute i köket, jag skall strax dricka thé. Stormen tjuter ute om knutarna. Det är skönt att vara inne.

Den 9 Nov 1919
”Jag sitter här i mitt rum, nyss har jag slutat att laga tre par trasiga strumpor, i dag morse strök jag en hop näsdukar o fem skjortor så jag har syndat hela dagen. Förkyld är jag så jag har snuva värre. Jag badade o så gick jag ut, på kvällen drog det från ett fönster som jag ställde upp, det är lätt att förkyla sig. I denna vecka den 6 gick ett bud att alla som bo i husen på andra sidan vägen skulle rymmas ut för det skulle komma en hop soldater hit, få se huru det blir, de stackars människorna har flyttat o dragit på sina möbler de här dagarna. Ja de som makten hava ha sina påhitt o befallningar! I går reste Hropa till Balachani för att träda i tjänst hos fru Vannebo, få se huru det komma att gå för henne. I går började jag att elda i kabinettet. Ja nu börjar den ljuvliga tiden med eldning o veddragning. I morgon om jag känner mig stark skall jag stryka igen.”

Den 12 Dec 1919
Med en känsla av välbehag utbrast jag ”cadaba Bory” då jag slutade mitt arbete för dagen. För det var mig en tung dag, har varit trött hela dagen o hjärtklappning har jag haft, men det gick över, sa den som föll i vattensån. Vi ha nu, pojken o jag tillsammans städat, det får vara som det är, för nu orkar inte jag bråka mera. I morgon är det Lucia, då skall jag baka pannkaka om jag är kry av mig. Jag har köpt mig en ljusspräcklig kyckling, få se vad det blir av den. Den 9 Dec blev den köpt. Nu har mina höns värpt på ett år 290 ägg. Först hade jag tre höns, så på våren blev den gula sjuk o slutade att värpa, på eftersommaren blev den svarta dålig, men den sålde jag till slut för 70 pyd. Nu är det bara den grå kvar av den gamla stammen, men så är det nu fem unghöns, en tupp o den grå, inalles 6 hönor o en tupp. Efter nu gällande pris kostar min lilla hönsgård 500 pyd.”

Den 13 Dec 1919
Ja i dag har det varit Lucia hela dagen men inte har jag stekt en enda pannkaka. Jag har drömt om den hela dagen men jag har bakat bullar o piroger o biskvier, hela dagen har jag hållit bagerirörelse. Herr Thulin har legat till sängs hela dagen och varit sjuk, fick ont i magen svindel o.s.v. I kväll kom hr Bärnhielm, Delin o Akunobr på besök, de äro snälla som se till o höra efter. Nyss kom Surka ifrån staden der han arbetat hos Delin, tvättat en dörr, köpte mig vin o russin till min födelsedag i morgon. Hela dagen har han o jag arbetat o nu i kväll har jag farit fram o tillbaka som en skottspole. Vädret har varit så härligt och soligt havet så blått, men jag har ej varit utom dörren. Och ej har jag haft tid, och så måste jag förresten akta mig från att gå ut i synnerhet på kvällen för den svaga sidans skull. Ja nu är det nog för i dag. I dag har jag ej känt den gemena tröttheten!

Den 18 Dec 1919
Vi har i dag firat herr Thulins födelsedag, herrar Bärnhielm Vannebo o Akunobr voro här. De åto kväll, långt efter 12 foro de hem igen.
I kväll är det den heliga Julkvällen den 24 Dec 1919. Hr Thulin är i staden hos Bhm: Jag fick 500 kr till Julklapp av herr Thulin. Pålla o hennes gosse bjöd jag hit, vi köpte vin o nötter o kokade risgrynsgröt med socker o kanel på lagade oss en god kväll. Hon stackare har det ej så gott i dessa dyra tider. Kan just undra huru dem har det derhemma. Ryska Julen blir en o en halv vecka senare. Jag nu är jag trött och skall lägga mig att sova. I dag har det varit en särskilt varm dag, vind ifrån söder. Ja god Jul till alla som firar den i dag!

Den 19 jan 1920
Är det ryska Trettondedagen stor helg. Men jag har bakat Surka har tvättat nu, i kväll har jag varit ute och sökt ett stickbäcken till herr Blomgren som ligger svårt sjuk. Jag fick ett hos Lertford, frun der var också sjuk o flickan. Jag var till fru Sunitse der var kärlet. När jag kom hem tog jag mig ett par nybakade bullar o fröjdade min själ med thé o bullar, det smakade mycket gott. Så har hela dagen gott med arbete i morse var det hällregn, sedan blev det strålande solsken.

Den 12 Mars (Revolutionsdagen) 1920
Ja nu är det 3 år sedan Ryssland avsatte sin allsmäktige tsar. Men inte tror jag att dem just vunnit någonting, för allting är dyrt o brödet räcker aldrig till. Nu återigen stå människorna i kö för att få sig en brödbit och många gånger få de gå hem med tomma händer för brödet tog slut. Jo det är en strid i världen. Nu i kväll sitter jag ensam alldeles ensam hr Thulin har farit på jaktäventyr, få se huru stor vinsten blir. I morgon tänker jag om jag kan städa kabinettet för det vore så bra medan herrn är borta, få se hur det går. Nu skall jag dricka thé, ja nu har jag druckit té och det smakade gott. En man kom med buteljpaket troligen vin! För ett par dagar sen fick jag brev hemifrån ifrån Far o Lisa. De be mig att komma hem, men jag har inga pängar, huru skall jag komma hem. Vad det skulle vara skönt ändå att komma hem!

Den 1 April 1920
I dag är det herr Thulins bröllopsdag, och i kväll har vi främmande. Det är två herrar, Makcimov o hr Bärnhielm de sitta o spela kort, fru Gunnar är här hos mig. Ja nu har han varit gift i två år, frun är hemma i Sverige. Här ha vi varmt o gott inne men ute är en ryslig storm. Fru Gunnar o jag sitta och äta, kl går på tolf. Mina gamla ben äro som pinnar så stela. Fru Gunnar o jag tala om det gamla hemlandet, huru vi hade det i vår gröna ungdom, hon är på 80 talet o jag på 50 så vi äro gamla redan.

Den 19 April 1920
Blev hr Thulin sjuk, på morgon gick han till kontoret, men kom igen efter en timme, och måste gå till sängs, fick kräkningar o ont i huvudet. På kvällen kom Dok: Kaufman. Det blev ordinationer, o isblåsor o isbitar som skulle ätas. Herr Thulin ligger allt fortfarande, i dag är det den 21 April. Jag sköter honom om dagen o Madam Mapanegr om natten, en natt var jag ensam men det går ej. Ja måtte han snart bli bra, han är så trött o febern ger sig ej. Får bara äta syrad mjölk o fruktpurré o dricka thé. I går reste fru Karlstedt. Nu skall visst hr Delin resa snart.”

Den 22 April 1920
I dag har doktorn sagt att hr Thulin har smittkopporna. Ack han ligger så sjuk. Jag grät så bittert i morse när jag hörde vad doktorn sa. Och jag har haft kräkningar i dag o huvudvärk.”

Den 23 April 1920
I dag är jag frisk igen! Men min stackars husbonde har blivit förd till sjukhuset, på förmiddagen. Ack vilken hemsk sjukdom han har så han led. Det var så sorgligt när de buro ut honom på båren. Jag grät så, måtte han bli frisk snart. Hans urin var rena blodet det var så svårt att se. Jag har passat honom om dagen o madam Mapanegr om natten, hela dagen i går o i natt var herr Bärnhielm hos honom, de äro släkt, hr B var så ledsen han också. Stackars frun hon vet ingenting der hemma i Sverige.”

Den 25 April 1920
I dag morse fick vi den sorgliga underrättelsen att herr Thulin dött av hjärtslag der ute i sjukhuset i Svarta staden. Jag var nere hos hönsen, då fru Mapanegr kom och talte om för mig. Ja så var hans verksamma liv slut, vid 38 år. Så ledsamt att han skulle dö! Få se nu vart jag kommer att hamna. Gud give att någon hjälpte mig att få komma hem till Sverige. För nu är det ingenting som hindrar mig. Ja Gud vet min väg, hjälp mig o Gud! Marcha har varit här hela dagen med gossen o vi ha sytt hela dagen, jag har ej varit utom dörren. Herr Thulins unga hustru är hemma i Sverige o vet om ingenting av det som hänt hennes man. Ja så kort är vårt liv. Frid vare med min snälle husbonde. Vila i frid. Var blott sjuk i sex dagar. Hjärtat höll ej ut i striden.

Den 27 April 1920
Ja idag har vi varit upp till kyrkogården och begravit den stackars herr Thulin, min gode husbonde. Ja vile han i frid! Det var en så vacker begravning och så mycket med folk, o så mycket med kransar som minnesgoda vänner skänkt till hans bår. Det var så vackert der uppe och så grönt, o havet var så blått och vädret var så härligt vårligt. Ja nu i vårens och den späda grönskans tid fick hr Thulin myllas ned i graven. Alla voro så ledsna, fyra tal höllos vid den öppnade graven. Få se vart jag nu komma att flytta, det är ingen varaktig stad här på jorden.

Den 28 April 1920
Ja i dag den 28 tidigt på morgonen fick jag veta att Bolscheviki återigen tagit makten i sina händer. Det är en trupp av bakinsare som tagit steget o modet till sig o häktat allt som var i vägen, så nu är det slut på tatarrepubliken i ett tag. Måtte det nu bli bättre, så att folk kan få gå i fred på gatan, för de otäcka tatarsoldaterna gjorde aldrig annat än våldförde sig på folk! Menniskor gå nu hit o dit o stå i stora grupper o prata om dagens händelser. Jag sitter här så ensam. Min husbonde ligger i graven! Skall läsa men det går ej, jag somnar vid boken. Det är så tyst omkring mig. Jag har gråtit så bittert i kväll, det gör mig så ont att herr Thulin skulle dö.”

Den 2 Maj 1920
I dag har vi varit till hr Thulins grav. Vädret var härligt, soligt o varmt., ja invid graven solen riktigt brände. Det kom också andra människor till graven, de sakna honom alla som med honom hade att göra, för hr T var alltid rättvis o god emot sitt folk. Ja nu vilar han i sin grav och slumrar ljuft i jordens sköte. När vi kommo till graven låg hans älskarinna på graven o grät. Den som vaktar sa att hon kommer dit två gånger om dagen o gråter. Stackars älskarinna! I kväll när jag kom hem kom en av den nya härens officerare o tog hr Thulins våning i betraktande och sa att det skall komma soldater, få se nu huru det kommer att bli.

Den 3 Maj 1920
I dag har det varit en arbetsam dag, hela kvarteret har blivit utrymt. Ja så mycket med saker det samlar på sig under årens lopp. Men jag fruktar för att alla taflor gick i kras, för på det paketet blev lagd ett stort skåp vilken olycka om de äro förstörda. Men hela min köksvåning är ännu orörd. Och här är det åtskilligt att röra om i också. I morgon skola vi börja att tvätta, hela linneförrådet är smutsigt. Herr Bärnhielm, vilken präktig människa han är, så duktig ja Gud give honom hälsa o krafter. Mapaneyr fick till present hr Thulins fickur. Och jag fick en matta. Snart äro hr Thulins alla saker kringspridda på alla håll o kanter. Få se nu när de nya soldaterna komma att bosätta sig i våningen. Nu sitter jag här ensam i mitt rum igen har bara katten till mitt sällskap.”

Den 10 Maj 1920
I går den 9 Maj fick vi äntligen slut på flyttandet, o jag blev ombedd att gå till herr Delin så här är jag nu, inte vet jag om det blir länge eller ej. I dag har jag varit till Bärnhielm efter litet saker. Sen kom Moda hit med bröd till hr Delin, o sa att ingen tagit mina höns. Jag stegade iväg till Bailov och sålde mina höns, så nu är det klart med dem. På vägen hit såg jag så mycket med kavallerister. Lisa sitter o syr på en balklänning hon skall på bal till Lördagskvällen, så då skall hon vara så fin. Hon är snäll men fasligt bekymrad för att jag ej kan göra som hon är van vid att ha det. Här hos hr Delin är halva våningen upptagen av ett officerspar, o ett par teatersångerskor, som äro anställda vid en teater som heter ”Ylbedka”.

Den 13 Maj 1920
Nu regerar Bolscheviker här i staden. Om natten gå de och söka upp i husen de officerare som varit Denikens armé, somliga bli skjutna, andra gå över i deras ”röda här”. Och en massa sysslor bli indragna o många bli utan arbete. Ja få se huru det kommer att bli. En stor ”röd” krigshär är nu i Baky. I natt skall visst en hop människor arkebuseras igen. Om de kunna göra något gott i världen må de göra det – det finns så mycket att reformera. Jag bor nu här hos hr Delin, min namnsdag om jag lever blir om lördag vi tänkte att gå upp till graven om Söndag, om vädret bli vackert. Så lugnt mitt liv var när jag var hos hr Thulin, ack att han skulle dö, det var då för sorgligt, ung i sin krafts dagar. Han vilar i ro der uppe i kyrkogården, här nere i staden är det bara kiv o strid. Hr Delin var då snäll som bjöd mig hit.”

Den 14 Maj 1920
I dag har jag varit hos Bärnhielm och bakat en hel hög bröd, o två tårtor som vi skola gå upp till kyrkogården till Söndagen. Kl 7 kom jag hit till hr Delin och fick bannor för det jag varit borta och ej arbetat här. Lisa är dålig. Så der trevligt slutade min dag.

Den 15 Maj 1920
Ja i dag är det Sofiadagen, min namnsdag. I dag har jag arbetat hela dagen liksom en maskin. Lisa har legat. På kvällen kom hr Bärnhielm o en hr Tjprokobcku, o jag lagade kväll o fick mig en ny skrapa, hr Delin tycks vara en mycket nervös människa. Men det gör mig det samma. Alla kvällar lägga vi oss vid tolvtiden. Det är så ovant för mig, som hos hr Thulin hade så fritt.

Den 23 Maj 1920
Jag är hemma här hos herr Delin på vakt, Lisa är ute på promenad. I dag har det varit det aldra härligaste väder , ljuvlig sommar. I dag morse kom Maexaren och sotade spisen, så nu ryker det ej in och det är trevligt. Jag fick på min lott att sopa ned sot o smuts o huru jag såg ut. Frukost åto vi ej förrän kl 12, o så fick jag ont i huvudet. Det är så varmt o obehagligt här inne i Lisas lilla rum, för det vädras ej ut, det är värme hela dagen för spisväggen är mycket varm. I dag ha de stackars teaterfröknarna blivit utfösta ur sitt rum, de bodde i stora rummet här i våningen. Nu är den fullskriven denna bok som jag började att skriva uti för 12 år tillbaka i tiden. Nu håller jag på att läsa den boken ”Ned med vapnen”. Den är mycket underhållande o trevlig.

I mitten av oktober 1920 kom Hulda Sofia tillbaka till Sverige. Strax efter hemkomsten intervjuades hon av Nya Wermlandstidningen, och där berättar hon att det var en grupp på 25 svenskar som fick åka hem.
Den högsta styrelsen Tjeresvitjajki hade utfärdat pass och upplåtit en tredjeklassvagn åt dem. Resan hem gick via Baku – Tiflis – Konstantinopel – Taranto – Rom – Berlin – Sverige. Resan tog fem veckor.
När Hulda Sofia kommit hem fortsatte hon att arbeta som hembiträde och hushållerska tills hon flyttade till en pensionärslägenhet i Sunne.

Hulda Sofia dog den 9 april 1960, 86 år gammal, på vårdhemmet Bergskog i Sunne.
Hulda Sofias berättelse har sammanställts av Barbro Rundqvist och Margareta Frediksson
Underlag, som finns bevarat i släkten, är 2 dagböcker skrivna i Baku, brev och Hulda’s egna anteckningar efter hemkomsten samt intervju i Nya Wärmlandstidningen 1920.